Jag ska aldrig svika dig igen!

Onsdagen den 12 September
 
Hej!

Idag så har jag studentsportardag så jag passade på att fara till stallet och mocka & rida.
Började med att mocka alla boxarna och sedan tog jag in Rambo och Dino då Madde skulle hänga med ut, men ridturen blev icke lyckad då Dino verkligen hade fått för sig att eftersom hon fick göra vad hon ville med Nilla så fick hon göra exakt vad hon ville med mig, så det blev mycket testande och dryg träning då hon totalt motarbetade bettet och bara ville passa och galoppera men helst passa. Hon tyckte även att hon skulle få höja huvudet och släppa ryggen och bakdelen hur mycket som helt, allt detta gjorde mig oerhört frustrerad och vi bråkade iprincip hela ridturen, men när jag fick igenom lite trav så fick hon mycket beröm. Men det var sååå lite så det kändes som om vi startade om på noll.
 
 
Och jag belv så besviken på mig själv som lät Nilla rida henne och att jag trodde att Nilla skulle klara av Dino. 
Det känns som om jag har svikit henne som om hon är arg på mig. Den känslan kändes ännu starkare under ridturen. 
 
Men jag kände ändå att jag behövde få igenom någonting idag så jag gick ner i hagen en sväng och tog traven i båda varven två gånger. Bara för att se så att hennes bäcken inte fallerat igen. Men hon travade om än lite väl fort och starkt, jag hade fullt med blåsor på händerna och orkade inte hålla in henne så mycket men ändå, så länge hon travade så var jag nöjd.
 
Så efter denna misslyckade tur så fick Dino sig en dusch då hon blivit så svettig av kamperna. 
Sedan så körde vi lite NH och busade runt lite för att ändra sinneslaget och göra något annat. Tillsut så kom jag på att vi kunde lastträna henne då rampen var nere, till en början ville hon inte kliva på då jag försökte lasta henne ytterst. Men efter lite ihärdighet så gick hon på och så gick vi på och av flera gånger tillslut så hade hon så bråttom på att jag blev stårende på bryggan och hon klev på utan mig. Och då tränade vi vidare på det genom att jag gick upp på rampen och skickade henne in i lastbilen och backade sedan in henne så att hon stog rätt, så nu verkar hon kunna självlastas. Så det kändes rikigt bra! Dagens Triumf! :-)
 
Ni får en ögonbild från förra hösten 
 

nU framöver så får det bli hårdkörning så att vi kommer på banan igen! Känns drygt men väldigt nödvändigt!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0