Idag så hade Matilda och jag planerat in en långritt till Mjäla, det hade blivit några små missförståd så Madde visste inte att vi skulle fara ut vid 11, men hon hann upp till Gerdal innan vi for ut så hon hängde också på med Rambo.

Det var inga problem att ta sig genom byn och när vi skulle trava upp för en lång backe så försökte vi först med trav men hon fixade inte det så vi galopperade i kort galopp, i samma hastighet som Madde och Matilda travade... Backen var riktigt lång med Dino blir ju som sagt aldrig trött så hon vara ännu mer pigg när backen var slut än innan vi började springa. Vi skrittade ett bra tag, enda ner till Mjälamogård. Sedan så försökte vi trava uppför, några få travsteg och sedan gick hon upp i korsgalopp... aja bytte galopp och jobbade med den istället. Det gick faktiskt riktigt bra.

Dino tar väldigt lätt stress ifrån andra runt omkring har jag märkt, även fast hon egentligen inte orkar stressa så gör hon det ändå, då bråkas vi ganska rejält, det slutar bara i att jag tar och jobbar ner henne, ju mer damp ju mer begär jag av henne i form-väg.

Sedan skrittade vi resten av vägen tills vi kom tillbaka till gropen och då småtravade vi lite, när vi höll oss bakom Ghetto och Rambo så gick det jätte bra men när hon kom ikapp så dampade hon ihop. Aja, sedan fick hon nå psykbryt när de travade iväg från oss, och hon studsade rak upp och försökte småbocka... det blev helt enkelt för jobbigt med stressen för en så liten trött Dino. "Det är ju såklart mycket enklare att springa fort när man är trött istället för att försöka hitta någon någorlunda travtakt som matte begär... " Aja hem hem, vi gick vår egna lilla väg för att försöka få vilddjuret någorlunda tamt innan vi kom hem till stallet.